Varför är SEI-kompetenser viktiga?

När elever har goda social och emotionella kompetenser ger detta många fördelar:

• bättre utbildningsresultat,
• bättre psykisk hälsa,
• färre personer med avbruten skolgång,
• ett positivt prosocialt beteende,
• minskad fysisk aggression och
• en positiv självbild

(Bierman, Nix, Greenberg, Blair, & Domitrovich, 2008; Durlak m.fl.., 2011; Greenberg, 2006; Sklad m.fl., 2012; Zins, Weissberg, Wang, & Walberg, 2004). Dessutom, elever med bättre socioemotionella kompetenser:

• är mer aktiva i klassrummet,
• uttrycker sina åsikter och synpunkter tydligare,
• integrerar, utvärderar och accepterar andra personers åsikter och
• har bättre relationer till sina klasskamrater och skolpersonal

(Cook et al., 2008; Ragozzino et al., 2003; Elliot, Frey, & Davies, 2015, Mallecki & Elliot, 2002).

Skolpersonalens sociala och emotionella kompetens har visat sig vara av betydelse för:

• utveckling av elevers sociala och emotionella kompetenser (Schonert-Reichl m.fl., 2015),
• Elevers beteendemässiga och akademiska prestationer (e.g. Hamre & Pianta, 2001; Valiente, Lemery-Chalfant, Swanson, & Reiser, 2008),
• elevers generella inlärning och utveckling (Jennings & Greenberg, 2009; Jensen, Bengaard Skibsted, & Vedsgaard Christensen, 2015; Jones m.fl., 2013) och
• skolpersonalens välbefinnande (Jennings & Greenberg, 2009).

Vidare konstaterade Bryk och Schneider (2004) genom en sjuårig studie av 400 grundskolor att kvaliteten i sociala relationer inom skolan (rektorer, skolpersonal och elever) är av avgörande betydelse för att eleverna fungerar och presterar väl. Samtidigt kan skolpersonalens interkulturella kompetens inte tas för given och ansvaret för att denna kompetens finns tillgänglig ligger på organisationsnivå (Downes & Cefai, 2016). Utifrån skolpersonalens interkulturella kompetens är det möjligt att skapa en inkluderande miljö som i sin tur främjar och stärker elevernas interkulturella kompetens.